Slutet av Vietnam och lite Kambodja

Hoi An var som sagt väldigt trevligt. Att hyra en cykel kostade 1 USD, det var en charmig cykleltur på fyra km till stranden längs risodlingar med vattenbufflar. Det fanns också en anmärkningsvärt bra restaurang inne i orten med genuin vietnamesisk mat, bästa på hela resan. Det finns mer än bara vårrullar har jag upptäckt. Mina färdigheter i att äta med pinnar har jag fått fräscha upp, det här är första landet på resan där man huvudsakligen äter med pinnar.

Tak i Hoi An

Kajen i Hoi An

Mitt favoritställe vid havet i Hoi An.

Därifrån tog jag ännu ett flyg till Ho Chi Minh City(HCMC)/Saigon. Mycket flyg som sagt men när det kostar drygt 200 och tar en timme istället för 22-24 timmar på en buss så är valet enkelt. Saigon döptes om till HCMC efter kriget mot sydvietnam/USA men ännu så används Saigon i vardagligt tal, flygplatsen heter Saigon etc. Saigon är lika hetsigt som Hanoi men känns mer som en riktig storstad, även ruffigare med öppen prostitution och drogförsäljare. Finns inte så mycket att göra förutom att kolla krigsmuseet som tar upp alla vidrigheter man kan tänka sig, USA framstår inte i god dager där.

Gatumat på plaststolar

Tet, det kinesiska nyåret inföll förra helgen med ledighet veckan som följde. Det är givetvis trevligt för Vietnameserna att ha ledigt men det krånglade till det för mig. Jag ville till en ö som heter Phu Quoc för att dyka. Det ville visst även många Vietnameser vilket ledde till fullbokade bussar och klart dyrare flygbiljetter. Det fick bli flyg tillslut, igen, som inte var så där bisarrt billigt som tidigare. Som vanligt bokade jag inget rum utan tänkte ordna det på plats, vilket var dumt. Väl där var nästan vartenda ställe fullbokat. Hittade ett rum i en natt men visste inte riktigt vad jag skulle göra efter det. De lyckades få loss rummet i en natt till men det var allt.

De äter mycket torkad fisk här.

 Tisdagen blev en dykdag och sen vart jag helt enkelt tvungen att dra vidare på onsdag morgon, hade ingenstans att sova. Det gjorde inte så värst mycket för ärligt talat så var Phu Quoc inte så trevligt, alldeles för sönderbyggt med turistresorts som tagit över hela stranden. Och dykningen var inte särskilt minnesvärd heller. Det blev färja till fastlandet och sen buss, båtbiljett var även det precis att jag fick en.

Samhälle med fiskare i Chau Doc.

 Efter övernattning i en gränsstad till Kambodja, Chau Doc, tog jag en båt upp längs en flod hela vägen till huvudstaden Phnom Penh. Här är stämningen betydligt lugnare än i Vietnamesiska storstäder. Jag gillar verkligen Phnom Penh och Kambodja hittills. Här det buddism som gäller med många ungdomar som gör sitt ”munkår” klädda i orange. Valutan som används är USD, det är bara för växel under en dollar som man får tillbaka i riel, den lokala valutan. Bankomaterna ger ut dollar, inte riel, lite udda.

Kambodjanskt dagis.

Vin som annars har varit hiskligt överprissatt tidigare är helt överkomligt här i Kambodja, som liksom Vietnam har en stark fransk prägel sedan tiden inom franska Indokina. Det är även många franska turister här och jag har hittat en fransk vinbar som är precis som att vara i Frankrike. Bara franska viner, fransk ägare och nästan bara fransmän, alla röker konstant och äter Coq au Vin, Boeuf Bourgignon och franska ostar.

Munkar i Phnom Penh