Reseinlagg #2

Del två av den här resan, Mauritius, har jag redan skrivit en del om men här kommer resten.

Först lite bakgrundsinformation om Mauritius. Fram till 1600-talet var det bara arabiska sjömän och pirater som stannade här för att bunkra upp färskvatten och annat. Holland tog ön som sin koloni men ledsnade och drog, det var dock de som döpte ön efter nån Maurice (den heter ”Isle de Maurice” på franska) samt hade ihjäl alla dodofåglar (dodo=korkad) vilka inte hade haft någon fiende tidigare och gladeligen gick fram för att hälsa på sina nya vänner. För mer dokumentär information om Dodofåglar kan man se filmen Ice Age 1.

Bild på en Dodofågel på en tändsticksask, den lilla asken. Den stora asken har en fantastiskt politiskt inkorrekt bild, producerad av Swedish Match(!).

Runt 1700 tog fransmännen ön som sin koloni och startade sockerplantager och annat. 1810 tog britterna ön från dem och utvecklade den vidare, dock fick de ha kvar sitt språk vilket är anledningen till att de pratar franska. Under deras styre flyttade runt 500.000 indier hit för att arbeta då britterna avskaffade slaveriet vilket förklarar indierna.

Vy från en buss med mängder av sockkerrör i förgrunden.

Numera är två tredjedelar av indisk härkomst, runt 27 % är slavättlingar, 3 % kineser och 2 % franskättlingar. Det mesta av de värdefulla industrierna, banker och viktigaste turistnäringen ägs givetvis av de sista 2 %. De svarta har det sämst, precis som det brukar vara.

De pratar en sorts konstig fransk rotvälska som har blandats ihop med afrikanska språk. Indier som pratar franska, mycket konstigt. Det officiella språket är dock fortfarande engelska vilket gör att alla med nån sorts utbildning kan förstå mig. Annars känns landet som en blandning mellan Sydafrika, Indien och ett uns Frankrike.

Det är dock betydligt dyrare här än i fastlandsafrika så en vecka är lagom tid för mig. Det finns ingen backpackerkultur här, 9 av 10 turister är fransmän, antingen par eller familjer som hyr ett hus.

Grannhotellet skördar sina kokosnötter.

Flic en Flac på västkusten hade en ok strand men byn är fortfarande dominerad av fiske, trots det översteker de alltid fisken. Det växer en sorts barrträd på stranden som liknar våra lärkträd och mängder av döda koraller har spolats upp, bra att äta frukost på men inte optimal som solstrand.

I lördags tog jag ett refreshment dive då det var fem år jag dök senast. Efter det var vi ett gäng som gjorde ett riktigt dyk som var helt ok, lite dålig sikt men mycket djurliv. Lördagar är den dag som lokalbefolkningen är ute så då var det ett jäkla liv på kvällen, framförallt på stranden dit lokalbefolkningen tar med sig mat, öl, rom och festar loss. En flaska rom kostar bara 25 kr här. På söndagen öste regnet ner vilket passade mig bra och igår drog jag norrut till Peyrebére där jag är nu.

En lagom stressig sysselsättning innan middagen.

Här i Peyrebére är stränderna finare och det är mer turister och uteliv. Jag bor två minuter från stranden där det finns ananasstånd, ölbar och sedvanliga solstolsuthyrare etc, går man fem minuter norrut är man dock helt ensam.

I morse dök jag här också, det var bättre här, skorpionfisk, enorma groupers, bläckfisk, jättemusslor etc. Fortfarande känner jag mig lite vilsen när jag dyker och det är först sista tredjedelen allt flyter på. Eftermiddagen var jag i en botanisk trädgård i Pamplemousse.

Bifogar två bilder, den ena där guiden har fångat en ödla med grässnara samt vy med lotusblommor.

Dykgänget.

Idag var sista dagen på Mauritius, imorgon ska jag skumpa buss över hela ön och ta ett flyg till Johannesburg.

Här är en liten film jag tog med kameran över strandlinjen. Jag gick inte efter nåt manus direkt så den är bitvis lite otydlig.

Reseinlägg #1 - London och början av Mauritius.

Planet till Mauritius är minst 35 minuter försenat på grund av dimma, bra är att det är halvtomt, jag har en rad med fyra säten för mig själv. Sådana här stunder är jag otroligt nöjd med att ha köpt min nya mini-PC, jag kan lyssna på musik och börja skriva det här inlägget under tiden. Det är mycket indier här dock, med barn...

Del I av resan var London. De första tre dagarna har ägnats åt museer, köpa saker jag behöver under resan som sandaler, saker jag inte alls behöver som ny skjorta mest för att det var julrea överallt samt äta på kul restauranger. Efter jag kom fram gick jag till en klassisk engelsk pub i det lugna området Kensington, ett tips av Ellen. Jag var den enda turisten så den kändes genuin med publik av lokala britter i olika åldrar. Det självklara valet var en traditionell söndagsstek med yorkshirepudding, sky, bakade grönsaker och myntasås, oväntat gott.

I måndags gick jag från Holland Park där jag bodde på ett sunkigt hotell med sänglöss via Hyde Park till British Museum. På vägen ligger Hakkasan vilket är en kinesisk restaurang med en stjärna, London är en av de få städer man kan hitta den typen av restauranger på den nivån. Imponerande bra dumplings och andra smårätter. British Museum kändes som en "best of"-samling av mina resor.

På Harrod's har jag köpt kläder jag behöver och en halvflaska Graham Malvedos port 1986 för bra pris, den kan vara bra att ha på Mauritius, det ska vara ont om vin där.
Jag har även hunnit med Rothko-utställningen på Tate modern och British Gallery, det är där Picassos "barn med duva" sitter. Sista kvällen hade jag ett bord på "Michael Wearing at the Berkeleys" vilket tidigare hette Petrus och hade två stjärnor. Med namnbytet försvinner automatiskt stjärnorna men det är samma team så nästa vecka då nya guiden kommer ut så får de nog tillbaka dem. Enormt bra med lite annorlunda upplägg än vad jag är van vid med mer kött än fisk/skaldjur.

Nu är jag i Port Louis, Mauritius, det första jag tänkte när planet svepte över ön var hur grönt det är. Överallt där det inte byggt någonting är det grönska; gräs, buskar eller träd. Från bussen till Port Louis såg jag bananträd, papaya, kokos och papaya växa fritt. Temperaturen var 25 grader när jag klev av planet så fleecetröjan är numera nedpackad. Mitt på dagen på min balkong var det som varmast 34 grader men nu på kvällen är det lagom, det fläktar hela tiden en frisk bris från havet. Det är fem timmars tidsskillnad jmf med London så det märks en del. Efter att ha hittat ett rum och bytt från Londonklädsel med byxor, skor och ovan nämnda fleecetröja är det nu shorts och sandaler som gäller.

Det känns ovant med all sol och värme, otroligt skönt att kunna sitta vid vattnet i shorts och dricka en kall öl, känns länge sen. Jag bor i Chinatown så det blir middag på kinesisk restaurang, till och med gatunamnen står på kinesiska. Imorgon tar jag en buss till Flic en Flac där det ska vara bra dykning.

Ha det så bra hemma i rusket.