lördag 10 februari 2018

Södra Laos och lite Kambodja

Champasak långt ner i södra Laos är en liten håla vid Mekong, 3 km långsträckt med totalt två gator. Bussen dit funkade för mig, en fransyska bakom mig vart arg för att jag fällde bak mitt säte, men det kan jag leva med. Det som finns i Champasak är ett ett Khmertempel som ska vara det finaste i Laos. Valde det okloka valet att cykla. Cyklarna är för små, passar en 14-åring. En mil dit, en mil hem, 37 grader i skuggan. Vart helt vimmelkantig av utmattning. Har man sett Angkor i Kambodja var det inte värt det men en trevlig utflykt. Hade ont i hela kroppen dagen efter.
Ruiner av tempel i Khmerstil.
Ingång till tempel.
Sceniska gamla knotiga träd
Tillbaka till Pakse gick jag upp tidigt och flög först till Siem Riep (där Angkor ligger), Kambodja,  och sedan vidare till Sihanoukville vid kusten. Vet inte riktigt varför, gillar inte sand och badar extremt sällan. Kände inte heller för att dyka, vågar inte riktigt med mina ryggproblem. Har badat en gång, i pool.

Väldigt liberal inställning. I Laos stänger allt enligt lag 23.30, här stänger vissa ställen aldrig. Ganska smutsigt ställe med otäcka mygg och dammiga vägar. Men att ligga och läsa i solen är trevligt. Inget favoritställe, försökte förklara det för några ungdomar som inte sett så mycket. De älskade Sihanoukville, sa åt dem att åka till Utila utanför Honduras, lär inte hända.
Ganska ok strand i Kambodja
Ur ett sydostasiatiskt perspektiv är stranden inte så fantastisk. Thailand och Phili krossar detta. Men det är alltid vackert att se solen gå ner över havet.
Solnedgång över havet
Tog taxi till Phnom Penh, nästan fem timmar. Slapp att ta mig en mil till busstationen i Sihanoukville och sen från busstationen i PP till hotellet, drygt 500 kr får man se som rätt bra ur ett svenskt perspektiv. Buss hade hamnat på ca 60 % av det, och gå upp i ottan.
Jag börjar se framtiden för mina resor. Folk skryter om att cykla från London till Beijing, cykla hela Sydamerika runt etc. Uppsala till Beijing med taxi vore helt nytt, jag kommer skapa en helt ny trend inom resande.

Phnom Penh är en väldigt trevlig stad, var här fem år sedan. Ganska hektiskt men inte som Bangkok, det verkar utvecklas väldigt snabbt. På fem år har det dykt upp mängder av nya ställen, boende, ätställen och ölbarer. Det här är nog en av de mest intressanta städerna matmässigt just nu i Sydostasien, det finns många ställen jag skulle vilja prova. Borde planerat ett par veckor här. Såg traditionsenligt Super Bowl på amerikansk sportbar.

söndag 21 januari 2018

Mer händelselös information från Laos

Den här resan har verkligen varit händelselös. På grund av min rygg kan jag knappt resa längre, till och med Laos är för krävande. Stannade drygt tre veckor i Luang Prabang, undviker att flytta på mig så långt det går. Nattbussen tillbaka till Vientiane var hemsk, tog flyg efter det, då kan jag pressa mig i 50 minuter och sen är jag framme. Det är så problematiskt att det inte längre är särskilt kul eftersom jag inte kan göra nåt, kan bara äta på restauranger som har bar eller ståbord. Alla dagsturer som kräver tuk-tuk eller minivan går bort. Taxi funkar.

Luang Prabang är i och för sig trevligt, men tre veckor är lite väl.
Går man 15 minuter från centrala Luang Prabang ser man hur det normalt ser ut med jordvägar och enkla hus. De flesta bor enkelt och sitter och lagar mat över eld. Luang Prabang verkar vara extremt gentrifierat, tror inte några vanliga människor har råd att bo inne i centrum.

Vanlig gata.




Typisk vy av Mekong från Luang Prabang. Mycket grönska, en del låga berg. Åkte längs floden en dag till en botanisk trädgård, trevlig svettig dagsutflykt.

Namkhong/Mekong
Vackert tak i Luang Prabang. Det mest heliga templet i Laos för buddister. Det finns tempel överallt.


Fint tak.
Efter nån dryg månad i Laos har jag hunnit äta en hel del lokal mat. Dels finns det de vanliga kokosbaserade, kryddiga "stuvningarna" med kött, veggo eller fisk men de har en del helt egna rätter jag aldrig sett någon annanstans. De har inga kossor men vattenbufflar, något av det mest speciella är ett klet av chili, vitlök, örter, betelnötter och torkat buffelskinn (!). Serveras med friterade strimlor av sjögräs från Mekong smaksatta med sesamfrö och vitlök (heter Kaiphaen).
Kaiphaen och kryddigt buffelklet.

Annat är fisk bakat i bananblad, mald knaperstekt form av kött med knaprigt ris och örter som man lägger på salladsblad och viker ihop (Laarp). Ett par gånger testade jag en hel meny för att se hur det var att äta som de gör. De äter lite av allt, flera rätter som alla delar.
Tallrik med klassiska Laotiska rätter.
Just nu är jag i Pakse långt söderut i Laos. Tanken var att korsa gränsen till Kambodja härifrån och sen vidare, men har insett att den rutten är en av de värsta man kan göra i Sydostasien. Istället drar jag till Champasak i ett par dagar och sen tillbaka för fuska med flyg hela vägen till Sihanoukville, ett kustställe i Kambodja. Där verkar man mest ta det lugnt, sola, bada, dyka, tänkte inte göra nåt mer efter det. Måste bara passera Phnom Penh för att ta mig till Bangkok.
I Champasak finns det mest sevärda Khmertemplet i Laos, som en mindre version av Angkor i Kambodja. Här i Pakse finns ingenting, absolut ingenting, förutom att dra vidare. Jag har bara stannat för att läka min rygg. Blir några väldigt tidiga morgnar och jobbiga resdagar, får se hur det går. Måste vara i Kambodja innan helgen, mitt visum går ut.